Wapnö GårdsMejeri

Lanthushållning

-banade väg för framtiden

Med ökat intresse för naturvetenskap och ekonomisk politik började Sverige vid 1700 - talets mitt "upptäckas" av utskickade resenärer. Namnkunnigast av dessa var Carl von Linné. En annan av dessa upptäcktsresande var Anders Gustaf Barchaeus. Han hade fått i uppdrag att inhämta underrättelser om metoder och förbättringar inom den så kallade lanthushållningen och anlände till Wapnö 1 oktober 1773. Uppehållet på Wapnö varade i två dagar.

Utdrag ur hans anteckningar: Årligen bärgades 500 lass hö, varmed kunde hållas 170 större kreatur. Omkring 1/4 var mjölkkor, i övrigt oxar och ungdjur. Åkergärdena var dikade, ovanligt i dessa tider men nödvändigt på grund av den vattensjuka jorden. Även om gräsväxten på ängarna var tunn och svag och gav ljungblandat hö, var fodertillgången ändå så riklig, att - som nämnts - 170 kreatur kunde hållas. Barchaeus var märkbart imponerad av den omfattande kreaturshållningen på Wapnö, där det fanns "ovanliga förberedelser, som förtjäna att vid tillfälle beses." 

Vid 1800 - talets mitt påbörjades täckdikningen och framförallt - märgel grävdes upp och spreds rikligt över fälten. Det var ett effektivt och arbetskrävande jordförbättringsmedel men resultaten lät inte vänta på sig. Grödorna växte som aldrig tidigare och gav dubbla skördar. Havreåkrarnas avkastning överträffades ingenstädes. Halland har blivit märgelgravarnas landskap, alldeles särskilt gäller det Vapnödalen. Inget har dock som märgeln medverkat till att förvandla ett obrukbart slättland till ett välmående odlingslandskap. Vapnödalen kan vittna om detta!


Bilder från förra sekelskiftet

Wapnö höll sig naturligtvis med eget gårdsmejeri - med inriktning på smör. Året 1882 tillverkades drygt 2.400 kg smör, som avsattes till ett medelpris av 1.03 kr per 2.6 kg.  

Sions håla

Sions Håla – en av Vapnödalens märgelgravar. Sions Håla, som också fått namnge en av våra ostar, ligger mitt ute på Vapnöslätten, cirka 1 km rakt väster om Vapnö kyrka, och är en av de 3000 märgelgravar som finns i Halland och en av de få som fått sitt namn bevarat.

Höbärgning 1903

Höbärgning från förra sekelskiftet. Det krävdes mycket folk och hårt arbete. Höet måste upp på hässjor innan regnet kom. Ett välbärgat hö betydde välmående djur med god avkastning.

Pigor och drängar

Anställda på gården runt år 1890. Vid den tiden fanns det 350 mjölkande kor som vardera mjölkade 942 kannor per år.              En kanna = 2,6 liter.                            

Korna

Antalet mjölkkor har varierat genom åren. År 1882 uppgick antalet kor till 415 och  året 1990 fanns 90 mjölkkor på Wapnö. 1993 var antalet mjölkande kor 190 och samma år byggdes ett nytt lösdriftstall med plats för 280 kor. Idag 2021 finns 1.400 mjölkkor plus 2.300 ungdjur.


Med väl förankrade visioner

År 1991 kom Lennart E Bengtsson som ny Vd till Wapnö med en bakgrund som lantmästare och nio år på lantbruksuniversitetet i Uppsala. Visionen om ett eget kretslopp på gårdsnivå fanns nog redan då, men på den tiden var Wapnö en vanlig gård och mjölken sändes iväg till de stora mejerierna. 

 På gården fanns 90 mjölkkor och valet stod mellan avveckling - eller storsatsning på mjölkproduktion. Beslutet blev det senare alternativet och planer på ett gårdsmejeri tog fart. Meningen var att hitta en annan väg än de multinationella företagen för att nå konsumenterna, nämligen att skapa mervärden.   Wapnö ville vara ett konsumentnära företag, en gård som gick att besöka.                                                      Närhet, färskhet och öppenhet är Wapnös egen affärsidé och den är lika betydelsefull idag som då.

Sedan  april 1998 har mejeriet varit i drift och sysselsatte då tre personer. Kapaciteten låg på två miljoner liter per år och den totala mjölkproduktionen på Wapnö låg på tre miljoner liter per år. Besättningen bestod av 340 mjölkande kor samt ungdjur. Ost hade dock tillverkats på gården sedan tidigare. Det lilla mejeriet köptes in från en konkursförvaltare, och placerades i ett gammalt stall. Det skulle bli möjligt för besökarna att se hur produktionen gick till genom att se på lokalen genom några fönster en våning upp. Närheten till produktionskedjan och möjligheten att kunna se mjölkens väg från ko till konsument var ett helt nytt sätt att marknadsföra gårdens utbud.                      

Genom åren har det hänt mycket på gården. Långt före byggnationen av biogasanläggningen togs det vara på överskottsvärmen från nedkylningen av mjölken till att värma upp gårdens byggnader. 

2009 kom Wapnös nya varumärke Härproducerat® som har till syfte att förtydliga för konsumenten om matens ursprung. Råvara och förädling ska ske på samma plats.                                                                                                                          

1997 bjöd Wapnö in till Sveriges första publika betessläpp och publiktillströmningen har ökat år från år. Tusentals personer kommer från hela landet för att se korna komma ut på bete och "kosläppen" har spridit sig i hela Sverige. På Wapnö finns originalet och här heter det inte "kosläpp" utan Betessläpp, då våra kor går fria året om. Nästan lika länge har vi haft barnveckor " Kretsloppsdagar" då skolbarnen får besöka gården för att lära och leka. Detta är också något som många gårdar tagit efter.                              Varför valde du att ägna ditt liv åt mjölk och kossor?                                                                                             -Jag tyckte att mjölk var väldigt svårt att nå ut till konsumenterna med, så jag valde att arbeta med det. -Man ska ju inte göra det lätt för sig, säger Lennart E Bengtsson.


.

Lennart hos kalvarna

Det är härligt att vara kalv på Wapnö. Alltid lugna och trygga med omtänksam personal. Då blir det aldrig problem när de ska börja mjölkas.

Mejeripersonal 2001

2001 fick mejeriet ny utrustning och sysselsatte fyra personer.

Som mjölk ska smaka

Som mjölk ska smaka är en devis som står på våra paket än idag.

Kretsloppsdagar

Wapnö baksidetävling där barnen kan rita en teckning och hamna på våra mjölkpaket.


Från mjölkgrop till karusell

År 2005 stod Wapnös nya mjölkningskarusell klar för drift

Grävning

Förberedelser inför montering av på den tiden norra Europas största mjölkningskarusell. Den kommer att ha plats för 60 kor och kunna mjölka 240 kor i timman.  Omkretsen är på 60 meter, full med kor väger karusellen 90 ton. 

Karusellen tar form

September 2004. Anläggningen kommer att bli en så kallad utvändig karusell. Det innebär att korna går rakt in i karusellen, med huvudena inåt mot mitten, medan mjölkningen sker på utsidan.

Arbetet fortskrider

Oktober 2004. Bilden visar en display där kons identitet och mjölkmängd visas. Efter kylning rinner sedan mjölken i en pipeline direkt från anläggningen till mejeriet. Just nu finns det drygt 900 mjölkande kor på gården. 

Premiär

Februari 2005. Karusellen står klar.  -Det här går ju fantastiskt bra, utbrister Lennart E Bengtsson, VD för Wapnö, när en flock kvigor träningsåker. Den sista veckan i februari har ägnats åt att låta korna vänja sig vid anläggningen. De har fått åka runt utan att mjölkas. Den 28 februari startade mjölkningen. Även karusellen har stora visningsfönster så besökarna kan följa mjölkningen.